På tal om musik

Jag har ju nämnt tidigare att jag inte lyssnat på musik på kanske 1½ år...och jag har ju inte haft tv:n på heller under mycket lång tid, men som sagt, det har jag nu, även om jag knappt sitter i soffan. Men det där med musiken. På julfest med min ordinarie avdelning i torsdags så dansade jag i stort sett från jag kom tills vi sista tappra blev utslängda. Då gick det bra med musiken, inga problem alls faktiskt, det var t.o.m kul att dansa...Men IGÅR, till Idolfinalen.... jag bölade HELA kvällen kändes det som. I stort sett. Usch, det var så jobbigt. För då satt jag ju där i soffan och tankarna hade fritt spelrum, nä, det gick bara inte. Och det var såklart inte för att Kevin gick och vann för det var precis vad jag trodde och tyckte, och visst, jag brukar vara lättrörd till sånna dramatiska tävlingar där gamla morfarn och stolta mamman står i publiken och gråter, men såklart, som ni förstår, för allt annat som gör sig påmint när man hör musik. Musiken är ff jobbig, i alla fall att försöka njuta av i hemmets lugna vrå. Det får nog fortsätta råda tyssssssstnad.....ett tag till....Men när jag drömmer om hur jag skulle vilja ha det, som itidigare inlägg, så är ju musiken där som ett självklart inslag och Michael Bublé hade haft en nog så viktig roll en luciamorgon...